Vanliga sjukdomar.
Som ni säkert vet så är en papegoja känslig fågel, och kan drabbas väldigt lätt av sjukdomar om man slarvar med skötseln! Dessutom så är en papegoja expert på att dölja sin sjukdom för sin ägare!
Här kommer de vanligaste förekommande sjukdomarna hos papegojor, samt beskrivning från en veterinär:
”Diarré”.
Spillningen är lös och inte fast, det är bara för att spillningen innehåller mer vätska än vanligt och då tror ägaren att papegojan har diarré. Egentligen så kissar papegojan mer än vad den brukar göra, och då blir spillningen lös. Ökat kissande kan bero på många olika orsaker, alltifrån stress - inackordering, transport, nya husdjur i hemmet; till sjukdom – problem med lever, njurar, blodsockerbalans eller någon infektionssjukdom. När spillningen blir lös så blir det också kladdigt runt kloaken hos papegojan och kan sedan leda till irritation och andra problem.
Luftvägssjukdomar.
Det finns olika slags luftvägssjukdomar som är vanligt, alltifrån nysningar och rinnande näsa; till mer allvarliga symptom såsom ändrat andningsmönster och förändrad röst. Många luftvägsproblem utvecklas som en följd av den miljö fågeln lever i. Torr inomhusluft kombinerat med fröutfodring (A-vitaminbrist) leder till torra irriterade slemhinnor. Att dagligen sitta med näbb och näsa nedsänkt i en dammig fröskål, med fröer som dessutom kanske är av mindre god kvalitet (förorenade av mögelsporer) leder till ökad risk att fågeln näsborrar täpps igen samt att den drar ner mögelsporer i luftvägarna.
Fjäderplockning.
Att en papegoja börjar plocka sig kan orsakas av olika sjukdomar som orsakar klåda eller smärta någonstans på kroppen. Det är dock ännu vanligare att fågeln börjar med ett sådant beteende på grund av nervositet eller stereotypier. Eftersom fågeln är ett mycket intelligent djur som tvingas att leva i en konstlad miljö, så finns det en mängd naturliga beteenden som aldrig får chansen att utvecklas. För fågeln kan detta upplevas som en diffus frustration vilket alltså kan leda till fjäderplockning. Att alltid tvingas sitta i en liten bur, med ett fåtal leksaker som aldrig byts ut kan likaså leda till plockning på grund av frustration. Svartsjuka på husses eller mattes partner, på ett barn i familjen, eller på ett annat husdjur är andra tänkbara orsaker.
Värpnöd och kronisk äggläggning.
Många honor, framför allt av de mindre arterna som undulat, nymfkakadua och dvärgpapegoja, har lätt att börja lägga ägg. Om djurägaren sätter in en holk i buren resulterar detta nästan alltid i äggläggning, även hos en ensamlevande hona. Men även då ingen holk finns tillgänglig är det många honfåglar som ändå börjar lägga ägg. Eftersom våra sällskapsfåglar inte utfodras som värphöns, det vill säga de får inte extra ransoner av kalk och proteiner för att bygga upp näringsinnehållet i ägget, så leder äggläggning ofta till många olika hälsoproblem. En hona som inte får extra kalk blir sakta men säkert alltmer urkalkad själv. Skelettet blir skörare så att spontana benbrott kan inträffa. Även muskulaturen blir svagare så att honan så småningom inte orkar pressa fram ägget, det vi kallar för värpnöd. En hona som inte klarar att lägga sitt ägg blir snabbt försvagad och kan dö.
Övervikt.
Övervikt är ett mycket vanligt problem hos burfåglar, framför allt hos undulater. Många fåglar för ett ganska ”stillasittande” liv. Dessutom äter de oftast en fettrik kost på grund av ensidig frödiet. Med tiden leder detta till små fettansamlingar eller fettknölar oftast över bröstkorgen och över magen. Ju tjockare fågeln blir desto mindre rör den på sig. Ofta kan den ökade vikten leda till att fågeln får svårt att flyga med risk för kraschlandning, och svårt för att bajsa normalt. Övervikt kan även leda till allvarligare sjukdomsproblem som så kallad leverförfettning, vilket innebär en nedsatt leverfunktion på grund av ansamling av fett i levern. Leverförfettning kan leda till problem med en snabbväxande näbb, och med ökad stresskänslighet. Om inga åtgärder görs för att behandla tillståndet så leder leverförfettning till en alldeles för tidig död.
Förlamning.
En vanlig sjukdomsbild hos undulater är att fågeln plötsligt får svårt att använda ena benet. Man ser ofta att fågeln inte kan gripa med tårna, och ibland hänger hela benet kraftlöst. Den absolut vanligaste anledningen till dessa problem är att undulaten har drabbats av en tumör i bukhålan, vanligen i njurarna eller i könsorganen. Tumören trycker på nerven till det drabbade benet. Oftast är detta en sjukdom som det inte finns någon behandling för.
Om papegojan blir sjuk.
Om någon av dessa sjukdomar som nämnts här ovan inträffar hos din papegoja, så vänta inte med att åka till veterinären och tro att det kanske ”går över” för det gör det inte! Det kommer bara bli värre och till slut så kan veterinären inte hjälpa din papegoja! Så om du ser att din papegoja inte mår bra eller liknande, så åk direkt till veterinären med papegojan!
Yttre tecken på att papegojan är sjuk eller inte.
Som jag tidigare har nämnt så är en papegoja expert på att dölja sin sjukdom för sin ägare. Ett bra råd är att när din papegoja inte hör och ser dig, så kan du då och då smyga fram och spionera på papegojan. Det är då papegojan slutar att dölja om den är sjuk eller inte, och då kan du ha den kontrollen på din papegoja, men då är det viktigt att papegojan inte hör eller får syn på dig innan! För då tror papegojan att du ser!
När papegojan är sjuk så finns det olika yttre tecken på det.
Den sitter uppburrad på burbotten med näbben in mellan ryggfjädrarna och sover.
Papegojan vill inte äta eller göra någonting annat, utan bara sitter och hänger.
Normalt sätt sover en frisk papegoja på ett ben, men när den är sjuk så sover den på båda fötterna.
Den sitter uppburrad framför matskålen och rör runt fröna utan att äta speciellt mycket.
Om papegojan är riktigt sjuk så sitter den på burbotten och skakar. Och kan andas häftigt.
Hur kan du undvika sjukdomar.
Visst finns det olika sätt att minska risken för papegojsjukdomar! Här kommer ett par bra råd till vad du kan göra för att minska risken till att din papegoja blir sjuk.
Undvik att ge sådant som papegojan kan bli dålig i magen av.
(Se på: Vad äter papegojor? ”Giftigt”)
Se till att du inte har giftiga växter hemma.
(Se på: Att tänka på! ”Har du växter hemma?”)
Undvik så mycket som möjligt att transportera din papegoja när det är kallt ute. Papegojor är väldigt känsliga mot drag och kyla!
Se till att din papegoja inte kommer åt saker och ting som är giftigt, som t.ex. rengöringsmedel, tvättmedel, diskmedel, blyertspennor (Bly) osv.
Undvik att föra oväsen och oroligheter runt om papegojan, p.g.a. risk för stress hos papegojan.
Köp rätt foder (Paketerat) och helst inte foder i lösvikt.
(Se på: Vad äter papegojor? ”Bra och dåligt foder.”)
Om du har ätit någonting som innehåller fett eller om du är en rökare, så undvik att klappa papegojan!
(Se på: Allmän skötsel. ”Undvik!”)
Slarva inte med skötseln!
(Se på: Allmän skötsel.)
Flugit mot ett fönster?
Skulle det någon gång hända att din papegoja flugit mot ett fönster, så är risken stor att papegojan kan få hjärnskakning, skallfraktur eller nackbrott! Därför skall papegojan sättas in i ett mörkt och tyst rum minst ett dygn! Lägg fågeln mjukt med huvudet högre än kroppen. Sörj för jämn god temperatur, dock inte strålning! Kontakta veterinär för undersökning! Ett bra tips på hur du kan undvika att din papegoja flyger mot ett fönster, är att dra för alla gardiner innan du släpper ut papegojan i rummet, och självklart skall alla fönster vara stängda också även om gardinerna är fördragna! För annars kan papegojan klättra runt gardinen och ta sig ut genom fönstret!